Mot nya äventyr

Gick upp tidigt imorses för att säga hejda till barnen, dock missade jag Sophia som redan åkt till skolan.. Vad tungt att säga hejdå men gick bättre än förväntat. Emelie kom och hämtade upp mig och vi lyckades packa in mina väskor i bilen. Vi begav oss mot wellsley för att äta en god brunch. Det här med att fråga lokalbefolkningen om tips på bra ställen - works every time!
Vi åt en riktigt god frukost/lunch och att säga att vi blev mätta är underdrift. Omelett, pannkakor, muffins, frukt och kaffe är inte fy skam.
Vi körde sedan iväg mot flygplatsen och det var inte de lättaste. Vi hade nog båda tänkt att det skulle se ut som hemma. En stor parkering och en ingång. Det visade sig vara rena rama labyrinten och vi körde lite på sidospår men kom tillslut fram. En ingång för varje flygbolag... Det fanns ingen parkering så emelie fick bara släppa av mig, det blev lite stressigt och det fanns liksom inte riktigt tid för att torka tårarna. Kommer sakna dig tjejen, men vet att vi ses snart!! Att köra 3 resväskor visade sig inte vara det lättaste och jag kom fram, men det var knappt. Tackar Gud för alla vänliga och trevliga amerikanare. Kom fram en killen i 25 årsåldern och hjälpte mig, så snällt. Att checka in var lätt som en plätt. Hade ingen biljett med mig för fick den vid incheckningen. Ospecificerad sittplats, intressant tänkte jag. Måste tillägga att väskorna var det ingen som vägde, haha.. Tack och lov. I säkerhetskontrollen blev både en och flera säkerhetsvakter imponerad av det nya svenska snygga passet, blir lite av en vana att höra det. Tycker ju att de borde vara vana vid de nu vid de här laget. De har ju funnits ett tag. Sitter vid gaten och väntar på boarding. Gick och kollade vart jag skulle sitta och killen i disken kollade på mig, tittade upp och log: what do you think about windowseat in the emergency-roe? Sounds fine to me! Vem säger nej till extra benutrymme? Och fönsterplats? Nu ska jag göra mig redo för att gå på planet. Skriver mer när jag är framme!!